347. Ola Billgren, Getting Dark

Droit de suite

Esineen kuvaus
OLA BILLGREN
1940-2001
Getting Dark
Signerad och daterad på baksidan Ola Billgren 1989. Olja på duk, diptyk 194 x 89 samt 194 x 118 cm.
Certifikat utställt av Galleri Engström medföljer.

PROVENIENS
Galleri Engström. Stockholm

UTSTÄLLD
Galleri Engström, ARCO, Madrid 1990
Blind Date, Sophienholm, Danmark 1995, avbildad i utställningskatalogen sid 11

LITTERATUR
Ola Billgren Måleri, Bra Böcker i samarbete med Galerie Leger, 2000, Avbildad på sid. 249



Den vibrerande målningen Getting Dark är utförd 1989 och är ett tvådelat verk bestående av en diffust föreställande del och en helt abstrakt del. På den ena panelen framträder en venusskulptur i ett pärlemorljust skimmer. På den andra en frodig vegetation i ett gyllene sken. Den ljusmässiga övergång som titeln refererar till kan vara så mycket: drömmens och inspirationens tillstånd, intighetens och tidlöshetens rymd, ett tillhåll för det okända eller en påminnelse om att urskiljningen av materia är beroende av ljus. Kanske är det ett bildligt urtillstånd, innan språkets benämningar skilde fenomenen från varandra? På den högra panelen syns skriftlika men otydbara diktrader flyta ovanför ett gyllene skimmer i toner såsom solens sista spelande strålar förändrar naturen till ett landskaps romantiska poesi.

Ola Billgren är en av den samtida konstens förgrundsgestalter som sedan 1960-talet har han innehaft en särställning på den svenska konstscenen, en position som ständigt befästs.
Han var autodidakt men växte upp i ett konstnärshem, något som självklart var av stor betydelse för hans yrkesval, ständigt omringad av inspiration. De gamla mästarna influerade, likväl som Degas och Manet. Genombrottet fick Billgren i mitten av sextiotalet med sina nyrealistiska bilder där han på ett indirekt sätt ville skildra verkligheten baserad på intryck av det ökade mediaflödet av fotografi och film. I denna produktion finns ett mycket komplext förhållande till begreppet verklighet eller snarare måleriets olika verklighetsnivåer.

I Billgrens måleri från slutet av 80-talet brukar man tala om ett romantiskt förhållningssätt med en uttalad emotionell måleriskhet. Det innebar en ny typ av bilder där Billgren väljer att följa två parallella spår, de romantiska naturabstraktionerna och det fotografiska. Med en speciell teknik, skrapar han bort övermålad färg från en underliggande målad bild. Tittar man närmare träder dock en föreställande bild fram som en drömsk hägring. En ny bild av den första bilden.